Syftet med denna undersökning är att undersöka vilken inverkan Stinger hade på sovjetiska styrkors taktik och nyttjande av arméflygets helikoptrar i Afghanistan.Undersökningen har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie. Sovjetiska styrkors och Mujahedins taktiker samt införandet av Stinger har studerats. Två forskningsfrågor har formulerats för att undersöka Sovjets och Mujahedins taktik under kriget; "Hur såg det sovjetiska arméflygets taktik ut vad beträffar nyttjande av helikoptrar innan respektive efter 1986 i Sovjet-Afghanistan kriget". Samt "Hur såg Mujahedins taktik ut innan respektive efter 1986 i Sovjet-Afghanistan kriget."För analys används de grundläggande förmågorna samt taktikanpassning och taktikutveckling som teoretiskt ramverk för att precisera skillnader i de taktiska förändringar som skedde under kriget. Taktiska förändringar i anslutning till införandet av Stinger har diskuterats för att möjligen se om vapnet legat till grund för dessa.Tre slutsatser har dragits av undersökningen: 1) Stinger kan ha krävt att det sovjetiska arméflyget avdelade mer resurser för planering och genomförande av operationer.

Begreppet Counterinsurgency har fått stor uppmärksamhet, speciellt efter NATOs operationer i Afghanistan och Irak. Sedan den svenska Försvarsmakten ingått som medlem i NATO- samarbetet PFP (Partnership for Peace) är även Sverige sedan en tid tillbaka involverade i konflikten i Afghanistan. Mycket av det doktrinära arbetet i länder, involverade i dessa konflikter, har varit inriktat mot irreguljära konflikter och Counterinsurgency-operationer. Stora mängder forskning görs inom ämnet bland annat av den franska COIN-teoretikern David Galula. Galula utkom 1964 med sin bok Counterinsurgency Warfare: Theory and Practice, och är internationellt erkänd som ett av de stora namnen inom COIN-teorin.Den sovjetiska invasionen av Afghanistan är en av modern tids största militära operationer.

1979 till 1989 pågick en sovjetisk militär insats i Afghanistan vars syfte var att bedriva upprorsbekämpning för att stödja den afghanska marionettregeringen. Efter 9/11 2001 blev Afghanistan återigen ett insatsområde för en amerikanskledd koalition vars syfte var att störta talibanerna och sätta en ny regering till makten. Som en följd av detta genomfördes flera markoperationer för att rensa upp de sista talibanska fästena. En av dessa operationer var Operation Anaconda. Men fanns och finns det fortfarande erfarenheter som från Sovjets insatser som kunde haft en effekt på denna operation samt liknande operationer? Syftet med denna uppsats är att utgå från de sovjetiska operationer Afghanistan 1979-1989 och påvisa framgångsfaktorer som kan användas på markoperationer inom ramen för upprorsbekämpning.

Jag ville med denna uppsats undersöka likheter och skillnader mellan det tjeckoslovakiska samhälleliga och politiska systemet under reformförsöket 1968 och göra en jämförelse med det sovjetiska systemet på samma område under den tiden. Jämförelsen kom att handla om mänskliga rättigheter, censur och yttrandefrihet. För detta ändamål gjorde jag en litteraturstudie samt en jämförelse mellan systemen och kom fram till att det är stor skillnad mellan Tjeckoslovakien under reformförsöket 1968 och Sovjetunionen. Detta byggde jag på Barry Buzans kriterier för vad som kännetecknar en stat. Tjeckoslovakien hade en demokratisk tradition, medan Sovjetunionen inte hade det.

Bakgrund: Under de senaste åren har allt fler svenska företag utvidgat sin verksamhet i den baltiska region. Detta innebär att företaget möter en mängd komplexa faktorer som har sin grund i kulturella skillnader. Det ekonomiska styrsystemet är ett medel för moderbolaget med vilket kontroll utövas för att försäkra sig om att beslutsfattandet i dotterbolaget är i enlighet med hela företagets intresse. Utformningen av det ekonomiska styrsystemet påverkas även till stor del av det sovjetiska arv som präglar Baltikum. Syfte: Undersökningen har två syften.

Föreliggande uppsats är en pressundersökning där det övergripande syftet är att granska och analysera nyhetsrapporteringen i två småländska tidningar: Smålandsposten och Östra Småland beträffande den tyska respektive sovjetiska invasionen i Polen 1939. De metoder som har använts är en massmedietorisk analysmodell samt en komparativ metod för att undersöka tidningarna. I resultatkapitlet har tidningarna blivit summerade med betydelsefulla rubriker och citat samt att de finns i daterad ordning utefter utgivet datum. Resultatet visar att Smålandsposten främt använder källor ifrån Berlin, de rapporterar gärna om Tysklands framgångar och skriver därmed ifrån ett tyskt perspektiv.  Östra Småland däremot använder huvudsakligen källor ifrån Warszawa och västmakterna.

Regional säkerhetskomplex-teori är en central del av Köpenhamnsskolan, och den beskriver säkerhet som något som sker framför allt på en regional analysnivå. Teorin kan beskrivas som en blandning mellan neorealism och konstruktivism, sett ur ett regionalistiskt perspektiv. I den här uppsatsen försöker jag ta reda på vad den här teorin tillför till förståelsen av säkerhetspolitik, utöver vad vi lär oss av konventionell neorealistisk eller liberal teori. Detta gör jag genom två fallstudier där de olika teorierna jämförs med varandra och deras förklaringskraft studeras. Min ena fallstudie handlar om Europa, den andra om den post-sovjetiska sfären med fokus på Ryssland. Jag drar slutsatsen att regional säkerhetskomplex-teori har både för- och nackdelar jämfört med dominerande teorier.

Morgonen den 9 april 1940 gick de tyska trupperna till anfall mot Danmark och Norge. Beredskapen i Norge var låg när anfallet kom. Detta eftersom att Norges utrikespolitik hade gått ut på att inte reta upp någon av stormakterna. Därför var den norska regeringen inte beredd på ett anfall från Nazityskland. Mellan åren 1941 och 1945 var det mellan cirka 80 000 och 100 000 sovjetiska krigsfångar som sändes till Norge.

This essay is about the Swedish working woman in the early 1930s. The empirical data consists mainly of Arbetarkvinnornas Tidning (AKT), a Swedish Communist magazine which was launched in December 1929. A qualitative discourse method has been used. Texts, articles, letters to the editor and reports about social conditions in Sweden and Soviet during the years 1929-1932 has been examined. Soviet women models and ideal types are compared with the image of the Swedish working woman.

This essay constitutes a qualitative case study about democratization theory and the middle class in Russia. This is a very important case to study, especially because of the geographic position of the country as well as the economic importance Russia has as a part of the G8. In the essay the author seeks to answer the question whether the lack of a significant middle class in Russia can be a part of the explanation to the absence of a well functioning democracy in the country. Several democratization theories are presented. The most important being Ruth Berins Collier's theories about ins and outs plus the elite- or working class as the initiator of democratization processes.

This Masters thesis is a historiographic study, which aim is to investigate how the Brezhnev administration 1964-82 describes the events taking place during the soviet cultural struggle 1917-32. The investigation is limited to how some of the literary groups, organisations and currents as well as a small number of Russian writers are viewed by the administration. The third and last edition of the Great Soviet Encyclopedia, which is considered as equivalent with the soviet official view, is used as source. The analysis made in this thesis is divided in two parts; the text analysis of the writers biographies is compared with the result of a discourse analysis, whose target is some of the literary groups, organisations and currents during the topical period. The discourse analysis is a pre-analysis, but its conclusions also have a value in itself.

?Coming from Sweden and you haven?t heard of it?? Detta citat exemplifierar den självbild som det post-kommunistiska profileringsarbetet tenderar att präglas av. Bristen på insikt känns påtaglig under ett möte med en högt uppsatt tjänsteman inom Pärnu Development Department. Denna problematik skall dock inte förlöjligas utan måste sättas i relation till de omständigheter som skapat den.De tidigare socialistiskt präglade staterna har varit tvungna att anpassa sig till markandsekonomin med förändrade efterfrågemönster och nya konkurrenssituationer. Dessa förhållanden kan verka självklara för ett västeuropeiskt land, men för ett post- kommunistiskt land där marknadsföring och destinationsutveckling i princip inte existerat, var de här förutsättningarna något nytt.

Den amerikanska armén har under lång tid haft doktriner som behandlat strid i bebyggelse medolika typer av motståndare, från sovjetiska divisioner som anfaller in i Västtyskland tillupprorsbekämpning i Mellanöstern och Afrika. Uppsatsen handlar om hur den amerikanska taktiskasynen på strid i bebyggelse har utvecklats från 1979 till 2003.Syftet med den här uppsatsen är att skapa en större förståelse för den taktiska utvecklingen somskett kopplat mot de grundläggande förmågorna verkan, skydd & rörlighet.En kvalitativ textanalys har använts som metod för att analysera de aktuella doktrinerna. Teorinutgår ifrån Doktrin för markoperationer och i synnerhet ifrån de grundläggande förmågorna verkan,skydd & rörlighet.Resultatet visar att användningen av dessa förmågor utvecklas med hänsyn till förväntadmotståndare och civilbefolkning. Utvecklingen av verkan går mot mer kvalitativa medel ochmetoder, motståndarens rörlighet har förändrats och så har också hans vilja att strida i bebyggelse.Användningen av assymmetriska metoder för att uppnå skydd är en ny metod som uppkommit.Värdering av den terrängen är däremot något som inte har förändrats..

?Coming from Sweden and you haven?t heard of it?? Detta citat exemplifierar den självbild som det post-kommunistiska profileringsarbetet tenderar att präglas av. Bristen på insikt känns påtaglig under ett möte med en högt uppsatt tjänsteman inom Pärnu Development Department. Denna problematik skall dock inte förlöjligas utan måste sättas i relation till de omständigheter som skapat den.De tidigare socialistiskt präglade staterna har varit tvungna att anpassa sig till markandsekonomin med förändrade efterfrågemönster och nya konkurrenssituationer. Dessa förhållanden kan verka självklara för ett västeuropeiskt land, men för ett post- kommunistiskt land där marknadsföring och destinationsutveckling i princip inte existerat, var de här förutsättningarna något nytt.

AbstractVärlden förändrades 1989. Det sovjetiska samhällssystemets kollaps befäste i mångas ögon liberalismens och den fria marknadsekonomins seger över de socialistiska ideologierna. Vad som emellertid förbisågs av många författare vid denna tidpunkt, var den parallella framväxten av ett nytt globalt imperium. Detta imperium var resultatet av marknadsekonomins gradvisa expandering över världen, som med östblockets fall, slutligen konsoliderades över hela världen.I vår uppsats har vi undersökt detta imperiums maktlogik, genom att utröna vilken roll Förenta Nationernas sekretariat spelar inom det världsomspännande maktsubjektet. Detta har gjorts i två steg, där vi först fokuserar på sekretariatets repressiva makt; dess utslätning av subjektiviteter, och sedan dess produktiva makt; dess konstruerande av legitimitet.